Varsågod, det är bara att ta för sig

Eller?

Jag mår väl inte så bra just nu, men jag försöker i alla fall hitta saker att glädjas åt. Därför gör det så mycket ondare när någon bara förstör det vackra som jag glatt mig åt.

I kanten av vår tomt har vi ett litet vildvuxet område. Där blommade så fint en vit digitalis som jag gladde mig åt. Dessutom tänkte jag att jag skulle ta och flytta den till den vita rabatten vi ska anlägga. Vad ser jag då idag? Jo, någon har redan flyttat den. Bara grävt upp den och tagit den med sig. Blir så arg och ledsen. Bara för att det ser lite vildvuxet ut betyder inte det att det är fritt fram. Och om man misstänker att vi inte vet vad som växer där eller bryr oss, så kan man ju i alla fall fråga om det är okej att ta den innan man bara gräver upp andras växter.

Jag är antagligen fånig och känslig, men det här fick tårarna att börja rinna igen.

Snart är det klippt

Jag är så trött. I natt sov jag tio timmar och jag skulle kunna gå och lägga mig och sova några till utan större problem. Trött i kroppen är jag också. Eller, det är väl snarare så att jag har ont i kroppen. Ont i fotlederna, ont i ena knäet, ont i höfterna, ont i ryggen och ont i fingerlederna. Som grädde på moset hade jag huvudvärk i natt. Får väl vara glad och tacksam att magen fungerar som den ska.

Vad gäller knäet borde jag kanske kolla upp det, för det har hängt med ett tag nu. Gör särskilt ont när jag måste sitta med böjt ben, t.ex. när jag åker bil, så jag vet inte hur jag ska fixa hela resan upp till de lappländska skogarna om några veckor. Samtidigt känns ett ont knä så otroligt fånigt att söka läkarhjälp för. I sammanhanget är det ju ingenting.

Annars händer inte så mycket. Nu när vädret är fint spenderas mesta tiden utomhus där det finns hur mycket som helst som behöver fixas. Igår blev vi äntligen klara med balkongen som vi även inredde med ett litet caféset i trä. Vi köpte också en ny gräsklippare. Tyvärr lyckades jag inte övertyga mannen om motorgräsklipparens överlägsenhet, så vi fortsätter att köra på muskelkraft. Lite drygt två timmar spenderade jag bakom handtagen igår och då blev jag ändå inte riktigt färdig, så det är väl bara på’t igen.

Men först blir det kaffe i trädgården, där jag brukar sitta och filosofera och planera för framtida trädgårdsprojekt. Även om trädgårdsbudgeten håller på att vara upphandlad för denna sommar kan man ju alltid drömma – och det kommer ju en ny sommar nästa år…

~
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Trädgårdssöndag

Idag var det äntligen bättre väder igen och jag spenderade större delen av dagen i trädgården. Min spontanrabatt som jag gjorde tidigare i sommar har blivit totalt uppäten av sniglarna, så idag blev det nya blommor där. Nu hoppas jag bara att jag lyckas få bukt med de otäcka krypen så att jag får behålla mina blommor.

Jag har också gallrat i kryddlådan. Dillen och persiljan har växt så enormt så timjanen fick inte längre något ljus. Nu är det dock mindre dill och persilja i lådan, men desto mer av de varorna i frysen.

Lägger upp en före- och efterbild på vår veranda och balkong. Nu är det så gott som klart, bara golven som måste bättras på eftersom oljan regnade bort dagen innan midsommar. Vi är supernöjda, tycker det blev som ett nytt hus.

Jaha, då gråter jag igen

Borde egentligen klä mig och gå ut och sätta igång med målningen, men här sitter jag iklädd morgonrock och tårar. Mår inte bra just nu. Inte bra alls. Sover dåligt och gråter mycket. I natt lyckades jag till sist slumra en stund genom att sätta in en Seinfeld-DVD och lägga mig i soffan. Börjar känna mig trött också, vilket ju är ganska naturligt om man inte sover.

Imorgon är det meningen att jag ska åka till jobbet en sväng och det är inget jag ser fram emot direkt. Men det ska nog gå bra ändå. Däremot tror jag att jag struntar i personalfesten ute i obygden som vi förväntas närvara vid imorgon kväll. Det blir bara för mycket på en gång. Är nervös för hur vi kommer att bli bemötta. Vill så gärna få berätta och prata om det som hänt, men jag gör det ju inte om ingen frågar. Är rädd att de bara ska låtsas som ingenting. Det är verkligen det som gör mest ont, att inte få prata om det som jag tänker på så gott som dygnet runt. Tror att många är rädda för att påminna mig och att göra mig ledsen. Men jag behöver inte bli påmind, jag tänker på Neo hela tiden vare sig andra pratar om honom eller inte.

Måla var det visst. Blir nog färdig med andra varvet av min del idag, men vi har konstaterat att vi behöver måla tre varv för att det ska täcka ordentligt. Ingen vidare roligt upptäckt, för måla är inte det roligaste någon av oss vet. Men det blir fint när det är färdigt!

~
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Nymålat

Här målas det för fullt. Balkongen och verandan ska bli vit och fin och det tar sin lilla tid. Första varvet är i alla fall avklarat, så det går framåt! Annars händer inte så mycket just nu, var och satte lite nya snittblommor på Neos grav men annars är det bara målning för hela slanten.

Ikväll kl.20.00 går det en dokumentär på SVT2 som jag ska plåga mig igenom. Den sköra tråden heter den och den handlar om för tidigt födda barn. Man får följa tre familjer och deras barn på neonatalcentrum i Lund. Kan jag ju bara inte missa!

~
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Krukpyssel

Något gott som den här hemska erfarenheten har fört med sig är att vi, pga sjukskrivningarna, helt plötsligt har massor med tid till att fixa här hemma. Vi har inte bott i vårt hus så många år och somrarna fram tills i år har vi fått lägga all energi på att sprida ut jord, så gräs, plantera häck, fixa grusgångar och måla huset. Nu finns tid för trevligare projekt.

När vi var på Ikea häromdagen köpte jag tre stora terracottakrukor för en billig peng. Då jag inte är så förtjust i den färgen bestämde jag mig för att måla dem vita. Sedan ville jag även få dem lite patinerade a’la Shabby Chic (eller Chubby Chuck som mannen säger) så då blev det till att plocka fram sandpapperet i förmiddags. Första gången jag försöker mig på något liknande, men jag är rätt nöjd. Planterade stamrosor och blåkragar i dem, så nu är det hemtrevligare på altan och veranda.

Nu vann vi visst en slant på något odds (kom lägligt eftersom parasollet blåste sönder idag). Mannen hade tydligen satsat pengar på att det skulle bli fyra mål eller mer i fotbollsmatchen som jag inte tittar på. Antar att vi får tacka Zlatan för det!

Läs även andra bloggares åsikter om ,

Tårar på Ikea

Vädret fortsätter att visa sig från sin allra bästa sida och jag spenderar mesta tiden utomhus. Förmiddagarna på balkongen och eftermiddagarna på altanen. Fast ska jag vara helt ärlig så tog vi faktiskt en paus från solen idag och åkte till Ikea en sväng.

Det blev lite oväntat jobbigt ett tag. Senast vi var på Ikea var bara ett par dagar innan Neo föddes och jag hade verkligen på allvar börjat förstå och se fram emot att vi faktiskt skulle bli föräldrar. Den gången var jag väldigt nära att börja handla. Vi gick och kollade på spjälsängar och skötbord, men bestämde oss för att vänta ett tag till. En vecka senare hade Neo redan anlänt – och lämnat oss igen. Restaurangen ligger ju precis invid barnavdelningen så det blev en lite tårfylld lunch. Dessutom kryllade det verkligen av barnfamiljer. Fast det gick över ganska snabbt och sedan mådde jag bra igen.

Imorgon måste jag nog sätta mig i häcken och rensa ogräs vare sig jag vill eller inte, men förhoppningsvis hinner jag också inviga solsängen vi köpte idag!

~
Läs även andra bloggares åsikter om ,

Spontanrabatt

Idag har det inte varit lika fint väder och inte heller har jag mått riktigt lika bra. Fast helt okej ändå, har kunnat pyssla på som vanligt även om jag varit lite nedstämd.

Fick ett ryck igår när jag rensade häcken. När jag kom till grannens stora sten tänkte jag att ”här skulle det ju passa bra med en rabatt”. Sagt och gjort, jag satte igång direkt. Idag gjorde jag färdigt och planterade aster och penséer som jag inte visste var jag skulle göra av. Fick också en solros av grannens äldsta flicka som hon frösått – den kommer nog bli fin framåt sensommaren.

~
Läs även andra bloggares åsikter om ,

Bubblare

Det har varit en rätt så tuff vecka med många måsten. Nu tar jag det i alla fall lugnt och tillåter mig att finnas i bubblan här hemma. Det tar på krafterna att vistas bland folk, så det är skönt att kunna stanna hemma ibland.

Pratade länge med mamman idag. Det är så skönt att få älta av sig lite. Vilket jag iofs gör här på bloggen också, men jag tror att man kan behöva mer än ett sätt att få ur sig det man grubblar på. Lovade henne att skicka en bild på Rhodden jag planterade ifjol, därav bilden till vänster (som visas större om man klickar på den).

Miljöombyte

Idag har äntligen solen och värmen kommit tillbaks och jag har pysslat med mina frösådder. Nu har de flesta plantorna fått egen kruka, eller åtminstone satts om tillsammans med sina kompisar i större krukor. Har egentligen varit en fantastiskt fin dag, men jag har ändå inte kunnat njuta. Inte så att jag varit direkt ledsen heller, men jag har känt mig ganska likgiltig för allt. Allt utom mannens kärlek och omtanke, den har jag känt. Det är verkligen en gåva att vi har varandra i allt det här.

Ikväll gick vi till herrgården och tog varsin öl på After Work. Vi var de enda som satt ute i solen, så det var lugnt och skönt men ändå lite lagom miljöombyte.

~
Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Post

Idag fick vi brev från Skatteverket. Neo har fått sitt personnummer och är folkbokförd här hemma. Vi har fyllt i papperet för namnregistrering och ska väl skicka det under veckan. Känns bra.

Vi fick också ett brev från fina mormor. Hur ofta får man handskrivna brev idag? Inte särskilt ofta, så det kändes verkligen speciellt. Det känns bra att man har så många fina människor som tänker på oss och bryr sig.

Inte lika roligt att få mejl från chefen som tycker att vi kan väl komma och vara fikagäster på måndagsmötet nästa vecka. Hon menar säkert väl, men det finns inte en chans att jag orkar åka till jobbet på ett bra tag. Blir alldeles skakig i kroppen och yr bara jag tänker på att åka dit.

Bilden på den lilla rhododendronblomman lägger jag upp utan någon särskild anledning. Det är bara kul att den börjar slå ut. Fast vädret idag har varit labilare än vad jag är just nu och då är det illa. Sol, regn, snö och hagel har det bjudit på, så det är bara åskan som saknas.

~
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Trädgårdsterapi

Det blev ett kort vända i trädgården idag innan regnet kom, men jag hann i alla fall flytta mina tomat- och chiliplantor till egna småkrukor. Jag är glad att jag kom ihåg att be svärmor vattna dem medan vi låg i Lund, för det är skönt att ha något lagom att pyssla med på dagarna.

Idag är en betydligt bättre dag än igår och jag har varken grubblat eller gråtit särskilt mycket. Däremot är jag fortfarande väldigt trött, så det lär nog bli en tidig kväll ikväll.
~
Läs även andra bloggares åsikter om ,

Söndag

Idag ser ut att bli ännu en solig och fin dag. Jag har sovit många timmar i natt och vaknade inte förrän vid halv åtta, vilket är sent jämfört med hur det varit de senaste dagarna. Men så var jag helt utpumpad igår också. Krafterna räckte precis till att fixa med pallkragarna, men det var skönt att få det gjort i alla fall. Måste försöka göra någonting vettigt, tror inte att jag mår bättre av att bara sitta instängd hela dagarna. Om jag orkar ska jag försöka fixa med plasten som jag lagt över dom idag. Den lösning jag orkade slänga ihop igår ser bedrövlig ut, men den fungerar så orkar jag inte får det se ut så ett tag till.

Mannen sitter och komponerar. Tanken är att vi ska skriva ihop en visa till Neos begravning som jag kan sjunga. Hoppas vi får till något bra och att jag sedan klarar av att sjunga. Vill verkligen göra det, men vet att det kan bli knepigt. Klarade nästan inte av att sjunga på farmors begravning, men nu är jag i alla fall förberedd på vilka känslor jag måste försöka mota bort, så kanske klarar jag av att tackla det på något sätt ändå.

Nu blir det kaffe och kaka!

~
Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Mamma älskar dig

Idag är jag lite skör. Kändes bra i morse, men sedan har jag grubblat och gråtit en del.

Har tänkt lite på hur tråkigt det är att inte kunna dela glädjen man känner över att få älska sitt barn med hela världen. Jag är precis lika stolt över Neo som vilken mamma som helst som fått behålla sitt barn. Jag älskar honom lika mycket som vilken nybliven förälder som helst. Men från mig blir det inga gosiga bilder på facebook eller i bloggen. Allt gick ju så fort så vi hade inte ens en kamera med oss. Sedan får man ju knappt prata om det heller. Igår fick jag lyssna på 20 minuter om nya bredbandet som kopplats in i svärföräldrarnas hus innan de överhuvudtaget nämnde Neo. Misstänker att de nog hade pumpat oss på upplysningar om han bara överlevt. Jag förstår att det är svårt. Att de inte vet vad de ska säga. Att de är rädda att göra oss upprörda och ledsna. Men det som gör mig mest upprörd och ledsen är om man låtsas att han aldrig har funnits.

Fan, nu gråter jag. Ingen bra dag idag, alls!

Ska i alla fall försöka ta mig ut i trädgården idag. Vi har köpt ett par pallkragar och massor med jord och kryddväxterna börjar vara mogna att planteras ut. Mannen ska få den stora äran att gödsla gräsmattan, det verkar nämligen som om det ska komma lite regn i början av nästa vecka.

~
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Vårpyssel & Påskpynt

I helgen har jag känt mig förhållandevis pigg igen och det uppskattar jag verkligen, speciellt när solen skiner och det faktiskt är ganska varmt. Har letat mig ut lite på tomten, där jag roat mig med myrutrotning samt krattat lite och letat mig påskris. Inte så illa med tanke på att jag normalt sett mest brukar ligga på soffan och knappt orka gå ner i köket för att hämta mat och dryck.

Idag blev det en runda till Plantagen där vi köpte gräsmattegödsel och påskliljor. Jag påbörjade även projektet ”tjata tills det blir av att vi äntligen köper det fördömda café setet som jag velat ha i fyra år nu”. Mannen tycker att det är dyrt, men han har hittat ett likadant på Blocket för halva priset, får väl se om han ringer och om det finns kvar. I så fall kanske det faktiskt kan bli verklighet redan på tisdag!

Jag smider också planer för att anlägga något slags trädgårdsland, men det är så mycket att ta hänsyn till så gudarna vet när det ska kunna bli av. Jag skulle önska att jag kan köra igång med anläggningsarbetet i höst, så att det kan tas i bruk nästa vår. Just trädgården var nog den viktigaste anledningen för mig att jag ville flytta till hus och då vore det ju trevligt om man inte bara hade de stora, tråkiga sakerna (rensa häck, klippa gräsmatta, olja utemöbler etc.) att pyssla med – skulle vara trevligt att kunna uppväga det med lite roligare trädgårdspyssel också.